Vårt lag i Elitserien gav sig själva en fin möjlighet till en bra placering efter förra spelomgången i Skövde då laget fick ihop hela 6 poäng och var utan förlust så långt.
Denna omgång spelades i Malmö med några ändringar i laget, i form av Joakim Tollin och Monica som efter en längre tids ryggproblem åter kan spela. De ersatte Stephane, som hade förhinder och Daniel som förstärkte vårt öppna div2-lag.
Med siktet inställt på en slutplacering i mitten av tabellen, kanske till och med i paritet med klubbens bästa någonsin (2017 kom vi 4:a), var vi taggade inför kommande klubbmöten.
Lördagens första motståndare i form av Boulero fick se sig slagna med 3-1, alltså två ytterligare poäng till oss. I en jämn tabell var vi helt plötsligt på andra plats med tre ytterligare chanser att ta poäng. Lördagens sista motstånd, det alltid lika trevliga gänget, var Calmar. Där gick det inte lika bra för oss. Seriens första förlust var ett faktum 1 – 3 i baken. Luften gick ur oss lite grann, det var inte riktigt vad vi tänkt oss. Vi var nu nere på en 4:de plats och var nöjda att få lämna spelplatsen för att samla krafter inför söndagen.
Söndagen började med svårt motstånd i form av Fagersjö, i alla fall historiskt sett. De första matcherna var inga undantag, Vi förlorade den ena men vann i alla fall den andra matchen. Vi behövde vinna båda kvarvarande matcherna för att ta hem mötet. Efter två nervkittlande matcher som slutande 13-12 och 13-11 kunde vi i alla fall pusta ut. Ytterligare två poäng bärgade och det såg nu bättre ut i tabellen igen.
Sista mötet mot Le Petit Knäred skulle nu avgöra vår placering i en mycket jämn tabell, jag tror vi var fyra lag på 10 poäng just då. Vi startade med en sur 12-13 förlust samt en klar 4-13 i baken, men lyckades återigen vinna de två sista matcherna vilket gav oavgjort i mötet och ytterligare poäng som innebar en för oss historisk andraplacering i landets högsta serie för veteraner.
En nöjd lagledare kan konstatera att vi är ganska bra när det gäller.
/ Ulf B