Då var det dags igen, för mina betraktelser över årets SM, för några av er det första, för egen del det trettionde! Det missade jag att fira men det är väl inte försent. Texten är helt och hållet skriven ur min synvinkel och om jag missat något viktigt så kan jag bara beklaga, jag skriver ur minnet så här en dryg vecka efteråt. Jag lägger till en och annan bild, för att göra det mer lättläst men det är inte de i mitt tycke bästa bilderna. De hittar ni i detta bildgalleri, (tyvärr är det något knas som jag inte lyckas lösa men klicka på en bildikon så vaknar galleriet till liv). Är det någon bild ni vill ha en högupplöst kopia av så är det bara att ”slå en signal”.
I år spelade vi i Lund och därtill i Stadsparken. Redan förra året, i Kalmar, hade de stora idrottsarenorna, typ Löfbergs, SAAB och Elmia med sina parkeringsplatser övergetts till förmån för mer centralt spel. I Kalmar på gator och torg, i Lund en grönskande park och mycket trevligare spelområde får man nog leta efter, de feta råttorna till trots. På sina håll i parken kilade nämligen råttorna fram och tillbaka över banor och mellan klot, men det var främst utmed bäcken som rann genom parken. I de högre belägna delarna, invid restaurangen och sekretariatet, inhyst i simhallen, var det lite lugnare, iaf avseende rats. Vi har sedan i SM gick i Linköping skämt bort oss med att vara största klubb till antalet deltagare men fick i år se oss besegrade av några Skåneklubbar, konstigt vore det väl annars. Men med 46 spelare på plats var vi fjärde största och slog både Sörbyängen och La Boule D’or. På pallen Kärnan, Quatre och Lillens.
Centercourten låg än mer centralt, på Mårtenstorget, och även om läget var bra så fanns där tyvärr en del övrigt att önska. Till exempel att det var väldigt svårt att se något av spelet. Nog så viktigt på en centercourt, till och med kanske själva meningen med att ha en? Läktaren var för flack så man såg mest in i ryggen på den som satt framför och i de vändor som spelades mot läktaren var det inte lätt att följa med vad som hände runt lillen. Det fanns heller ingen läktare på någon av kortsidorna. Restaurang Ved stod för serveringen inom cc-området och som gäst förmodas man väl kunna nyttja deras toalett i källaren bakom uteserveringen, men om man inte var gäst? Läktaren förklarades med att det finns två olika lutningar att välja mellan då man ska beställa en läktare, 7 grader eller 21 grader. SBF fick rekommendationen att 21 grader ska undvikas till publik 65+, så nu vet ni hur det gick till och denna miss ska inte upprepas till kommande SM, har det sagts mig. På tal om det, nästa år ska vi till Gävle. Det må låta långt bort men är faktiskt 8 mil närmare Linköping än Lund. Vi, dvs jag och Gitten, har bokat boende och jag vet flera som är ute i god tid. Är du? Det finns ju avbokningsbart så varför vänta?
Själva spelet då? Tog jag någon medalj i år? Nej! Men veckan började bra med att vi, Gitten och Gabriella, tog oss till kvartfinal i MxT V55. Bla genom att slå Janne, Eva och Ulf med 13-12 efter, om jag får säga det själv och vem skulle hindra mig? mycket bra läggspel i sista rundan då vi vänder underläge 9-12 till seger med 13-12. V55 är en klass ”bättre” än vad jag normalt som nybliven 69-åring spelar i men vad gör man? Gabriella är ju så ung. I kvarten mötte vi ett Carlsborgslag, Annika, Owe och Roger. Roger Söder är väl många bekanta med och han missade inte mycket men stannade desto oftare så vi hade i princip ingen chans att slå dom denna eftermiddag. 2-13.
Bra start i maratontabellen mao. Årets resultat ligger här. Kolla att jag fått till det rätt och om man inte rapporterar, vilket de flesta av er sköter med glans, SMS är en lika fantastisk uppfinning som Swish och mjölkseparatorn, så utgår jag från att resultatet är FF. Viggo som är för ung för att få tävla på riktigt kommer att erhålla en poäng för SM, en poäng för varje klass och två vinster per klass, men dessa poäng kommer först i maratontabellen och finns inte med i underlaget.
Mitt stående mål i alla SM, att gå ur poolen i alla klasser jag spelar, levde så här långt men sen kom måndagen och MxD. Gitten och jag börjar med att möta Lena Hansen, tidigare spelandes för Sundsvall men numera i Quatre Boule. Hon spelade ihop med Dennis Paulsson. Hon är som bekant stundtals en grym skytt men även om hon satte första skottet på järnet så var missarna påtagligt många på den bomberade och oerhört svårspelade parkvägen. Hur som helst var de det bättre laget även om vi hängde med till 6-6 innan vändorna mest slutade i deras favör. I förlorar-matchen möter vi ett par från Landvetter som inte ”spelar spelet” såsom vi är vana vid men som likväl lyckas med en och annan kula och får man då inte bort den så blir det till slut dyrt, för dyrt. Jag tror vi förlorade med typ 10-13 och årets målsättning sprack, som så många gånger förr. Undrar om vägen till framgång därvidlag ligger i att spela färre klasser?
Bättre gick det då för vårt resesällskap till Varberg för ett par veckor sen, Eva och Ulf. Utan att ha ordentlig koll har vi länge diskuterat vilken gång i ordningen vi tillsammans spelat i Varberg. 10-årsjubileum har vi firat med bubbe både en och två gånger, kanske tre. Nu har vi börjat med 15-års. Men nu var det MxD V55 det gällde. Eva och Ulf spelade sig hela vägen till centercourten och vidare i semifinalen genom seger över ett lag från Roslagsbro fram till final mot herr och fru Dufvenfelt, Boulero. Det såg länge ut att gå vår väg, BRO spelade inte bra i början av matchen men hängde envist kvar några pinnar bakom fram till 10-9 i Lejonkulornas favör då Dennis gör en magisk inspelning genom att knuffa fram Camillas klot till höger och förbi Ulfs rygg på ledarklotet och sedan få med sig sitt eget på poäng fast på vänstersidan. Tre på plats och ett kvar, som han knorrar in. Fyra poäng och 13-10 till Boulero. Det är bara att bocka och buga, mycket snygg avslutning men ett silver till Eva och Ulf och till Lejonkulan är onekligen en bra start på veckan. I MxD V55 får vi även med oss en kvartsfinalplats genom makarna Tollin som hänger med fint mot ett lag från Örebro men till slut får ge sig med 9-13. I åttondel, lag Årnis och lag Labbe.
I Singel lyckas Gunilla R bäst i klubben och går ända till kvartsfinal i V75 där en Kalmarit blir för svår. Men kvartsfinal är alltid kvartsfinal och en gång i tiden fick man faktiskt en plakett för kvartsfinal men de togs bort det året när Håkan E lyckades nå kvartsfinal. Synd kan ju vi kvartsfinalister tycka. I övrigt inga framskjutna placeringar i singel, men jag gick ur poolen! Hade dock sett fram emot möjligheten att tvåla dit Hasse Hagberg, som jag hade i poolen, men han dök aldrig upp så jag fick vinna förlorarmatchen, efter att ha fått stryk av en trevlig farbror från Quatre Boule, dom är överallt, på walk over. I skiljematch var det svängigt värre, vi turades om att ta ledningen och som tur var hade jag den då vi nådde till 13. På bana 4, stora entrégatan, stenhårt, var jag dock tämligen chanslös mot Anders Setting från Kosta. Det var även Göken i matchen efter. Annars var det Janne och Wrang som efter Gunilla lyckades bäst med ett par varsina vinster efter poolen.
På onsdagskvällen var det klubbkväll. Denna gång hade vår klubbkvällsgeneral Anna O bokat bord på John Bull & Restaurant och vi var 23 lejonkulor som samlades för en gemensam måltid. Själv åt jag lax, alltid ett säkert kort, och vad jag erfar var alla nöjda med mat och dryck. Tyvärr blir det ju mest de närmaste vid bordet man pratar med, så det gäller att sätta sig ihop med dom som man inte pratar med jämt och ständigt annars, så det kan bli lite nya intryck. Rasmus och jag inledde kvällen med en liknande sittning med de domare som för kvällen var lediga. Även det gav en del intressanta samtal.
Torsdag morgon och dags för den tyngsta av klasser, den som alla vill vinna och den som ger mest respekt. Trippel. Spelar för andra året ihop med Janne och Ulf i V65 och efter debaclet i Kalmar då vi emot, i vårt tycke, tomtar förlorade två raka var vi nu taggade för revansch. Det började bra, vi möter ett lag från Kärnan och leder från start till sista vändan. Vi lägger vårt sista på poäng, de skjuter men flyttar kulan ytterst lite, så den är fortfarande tvåa. De har nu ettan och trean. Vi leder med 12-10. Nu ska deras mittspelare skjuta för första gången i matchen. Bom, jag vill tro att han är så sned att skottet går dött över sidlinjen. Sista kulan, två meter rasp, träff och stann. Tre poäng och vinst men 13-12. Suck! Vilka vi mötte i förlorarmatchen har jag förträngt men de träffade, la och framförallt stannade bättre än vi. Förlust och ute i två raka igen, tungt. Ulfs analys är att vi borde spela V55 istället. Blir man bättre då? Skulle inte tro det och det är iaf inte min väg. Det gick inte mycket bättre för de flesta lejonkulorna i denna klass även om ett par lag lyckades ta sig ur poolen och vinna en till. Åttondel för Årnis och Arne t ex. För de flesta skrev jag, det fanns undantag. Göran, Göran och Lennie spelar som gudar och tar sig till centercourten ihop med gudinnorna Gabriella, Eva och Monica. Två trippellag i semifinal, ett i V65 och ett i Dam. Fantastiskt. Det blir inte mindre fantastiskt av att båda lagen vinner sina semifinaler och är i final. Göran & Co slår ett lag från Lillens vänner med klara 13-3 medan Eva & Co slår LBO med Eva C, Sandra J och Linda B i laget med 13-9. Två LEJ-lag i trippelfinal!
Göranlaget tycks ha bränt sitt bästa krut under dagen, eller är de nöjda med ett silver? och får se sig slagna med 6-13 av ett Le Petit-lag. Lag Eva möter Pom de Pin, Svenska Bouleförbundets ordförandes och tillika speaker på centercourten, klubb. Tungt. Men lejonkulorna jobbar på, ivrigt påhejade av oss andra, även om vi känns som färre än Pom De Pin-anhängarna. Matchen är jämn, väldigt jämn, när det plötsligt öppnar sig ett matchläge. Monica behöver en kula till på poäng för att göra match men sista kulan rinner igenom, 12-10. Alltid jobbigt med ett missat matchläge i bagaget men tjejerna tycks sig inte sig bekomma. Jag kommer ärligt talat inte ihåg hur det gick till men i nästa vända får lejonkulorna in 13 som överlever och vi kan skriva slutresultatet till 13-10. Ännu ett damguld i trippel till klubben. Jättebra jobbat tjejer!
Tidigare på eftermiddagen hade dubbeln dragit igång, med mig som huvuddomare, så nu är det dags att åka hem och sova inför en lång dag i morgon. Guldfirandet fick klara sig utan min medverkan.
Lördag morgon, spelstart kl 09:00 och vi har totalt sex, av 16 möjliga, lag vidare. Alla utom Göran C och Lennie samt Labbe och Peter förlorar sina matcher vilket även dessa gör i nästa omgång. Ingen bättre placering än 32-del i dubbel känns onekligen lite tunt och tråkigt. I synnerhet eftersom vi spelar så mycket dubbel till vardags, men i SM får vi inte till det. Startfältet är stort, för stort och då en match i öppen, som började kl 09:00 är färdigspelad först kl 12:19 kan ni ju förstå vad den har för inverkan på slutspelet. Hur som helst, de sista kvartsfinalerna var klara 10 minuter i sju på kvällen. Semifinalerna skulle börja kl 18:00, vilket ledde fram till att sista finalen var klar först kl 22:20. Lång dag för huvuddomaren som kryddade finalpasset med en lite udda varning, ”Felaktigt placerad lille”. Han som fick den skulle placera lillen efter ett dåligt utkast och lägger den på 5,89 m, så kan det gå. Men han tog guld sen i alla fall.
Cyklar hem till Domherregatan, bra namn va? och sover en sista natt i vår Airbnb-lägenhet, utan vare sig utlovad hiss (4-våningen) eller TV (gör inget) för att på söndagen fara vidare Hotell The Vault i Helsingborg och årets Budapestbakelse på Fahlmans Conditori. Äntligen 69!
Det var det. Nu avslutar vi snart utomhussäsongen här hemma med först ett rekordstort sammandrag ute på Bilbörsen Arenas parkering. Alla förbundsserierna kommer. Det har aldrig hänt förr. Vi är med och jobbar och tjänar/sparar genom detta ihop till i princip en hel säsong för två nationella lag. Sen har vi Cupen och ett par KM att ta i tu med så vi lär väl ses på något grus framöver.